Statens revisionsverk reviderar skötseln av statsfinanserna och övervakar finanspolitiken och parti- och valfinansieringen. Revisionsverkets ställning och uppgifter är föreskrivna i grundlagen.
Riksdagen har beslutat om den femte tilläggsbudgeten för 2020. Där har vårens och sommarens uppskattningar om skatteintäkternas utveckling korrigerats. Helheten av utgifter och inkomster kan studeras i Statens revisionsverks visualisering.
Förfarandena för uppgörande av budgeten 2019 är oenhetliga mellan olika förvaltningsområden, framgår det av en granskning från Statens revisionsverk. Förfarandena har inte harmoniserats under 2015–2019 och är ännu mer oenhetliga i budgeten 2020. En enhetlig budgetering stärker riksdagens budgetmakt och rätt att få information i anslutning till budgeten.
Coronakrisen har varit en utmaning för regeringens och förvaltningens vanliga sätt att arbeta. Krisen har krävt en övergripande hantering av läget och en helt ny slags förmåga att agera.
Finland har varit ett av de första länderna i världen som har börjat utveckla så kallad fenomenbaserad budgetering för att stödja hållbar utveckling. Finlands regeringar har innefattat budgetering för hållbar utveckling i sina verksamhetsplaner. Finansministeriets arbetsgrupp har dryftat frågan och riksdagens framtidsutskott har betonat behovet av att föra den fenomenbaserade budgeteringen framåt.
Förfarandena för uppgörande av budget är inte enhetliga mellan olika förvaltningsområden. Förfarandena har inte heller harmoniserats under 2015–2019 och är ännu mer oenhetliga i budgeten 2020. Finansministeriet bör förbättra processen för behandling av budgetpropositioner så att ministeriet kan ingripa i propositioner som inte är förenliga med den nya föreskriften om uppgörande av budget. Ministerierna bör se till att de tar hänsyn till ändringarna i föreskriften när de gör upp sina budgetar.
Statsförvaltning har visat flexibilitet under undantagsförhållandena. I det osäkra läget inom ekonomin betonas långsiktighet och framsyn i hanteringen av statsfinanserna. I årsberättelsen har samlats Statens revisionsverks viktigaste slutledningar om tillståndet för statsfinanserna och förvaltningen samt en översikt av verkets verksamhet under det gångna året.
De statliga ämbetsverken och inrättningarna uppfyller skyldigheten till gemensam upphandling väl, men det finns brister i dokumentationen om undantagen från skyldigheten. Vid planeringen av ramavtalen beaktar Hansel målen för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, men det är svårt att genom gemensam upphandling främja målen för innovativitet.
De senaste åren har medborgarbudgetförfaranden blivit vanligare i Finland och i världen som en del av den offentliga ekonomiplaneringen. När valdeltagandet minskar kan intresset för att använda medborgarbudgetar i beslutsfattandet öka.
Syftet med revisionen är att bedöma om de medel som anvisats för reparationer av trafiknätet har riktats in så att de ger bästa effekt. Dessutom görs en bedömning av effekterna av det separata programmet för att åtgärda renoveringsskulden 2016–2019 på livscykelhanteringen av trafiknätet. Trafiknätet utgör en betydande del av statens tillgångar. Dess beräknade balansvärde är över 20 miljarder euro, och staten använder 1,5–2 miljarder euro per år på att hantera det.
Coronapandemin och den påföljande ekonomiska krisen har betydande konsekvenser för statsekonomin. De exceptionellt omfattande ingreppen i ekonomin medför en förskjutning av budgetens tyngdpunkt. Revisionsverket bevakar utvecklingen inom ekonomin och de lösningar som förvaltningen väljer även under coronapandemin. Vi inhämtar data för att kunna tillgodose riksdagens omedelbara behov av information samt som stöd för förestående revisioner.
Statens revisionsverk erbjuder ett viktigt jobb med samhällseffekt samt intressanta arbetsuppgifter. Vid verket arbetar experter på olika områden med olika utbildningsbakgrunder. Majoriteten av vår personal är utbildade inom handel, förvaltning eller statsvetenskap.
