Finlands regering meddelade om ett krispaket på 15 miljarder euro för att lindra konsekvenserna av coronaviruset för företagen och hushållen. Paketet ligger i linje med bland annat de stödåtgärder som Tysklands och Sveriges regeringar har presenterat. Så sent som i början av veckan föreslog regeringen ett stödpaket på bara 5 miljarder euro. Inlägget ingår i en bloggserie som handlar om coronavirusets konsekvenser för ekonomin.
Skribenter
Jenni Kellokumpu
Senior ekonom, ED
Övervakning och tillsyn
Regeringen meddelade i början av veckan om finanspolitiska åtgärder för att minimera de negativa effekterna av coronaviruset på ekonomin. Regeringen meddelade om en tilläggsbudgetproposition på 100 miljoner euro för att lindra coronavirusets effekter på ekonomin. Regeringen delgav också att Finnveras befogenheter för finansiering av sme-företag i Finland skulle höjas med 2,2 miljarder euro och Statens pensionsfonds investeringar styras till finländska företags företagscertifikat till ett belopp på 0,5–1 miljarder euro. Enligt regeringens uppskattning uppgick åtgärderna till cirka 5 miljarder euro. Åtgärderna verkade underdimensionerade i förhållande till krisen.
I dag, fredag, meddelade regeringen om omfattande tilläggsåtgärder. Regeringen presenterade ett stödpaket på 15 miljarder euro för att rädda arbetstillfällen och företag. Regeringen ska ge riksdagen en tilläggsbudget på 400 miljoner euro. Regeringen kommer också att genomföra åtgärder som arbetsmarknadsorganisationerna har föreslagit för att stödja företag och trygga arbetstillfällen. Tidsfristen för permitteringsbesked förkortas från fjorton till fem dagar. Självriskdagarna i utkomstskyddet för arbetslösa tas bort, vilket staten finansierar. Dessutom utvidgas utkomstskyddet i Finland tillfälligt till att omfatta också företagare och frilansare. Beloppet på finansiering som tilldelas företag genom Business Finland och NTM-centralerna höjs med cirka 200 miljoner euro. Uppskovet för företags skatter och arbetspensionspremier kostar staten 3–4,5 miljarder euro, vilket företagen ska återbetala senare. Största delen av stödpaketet består av en ökning av lånefinansieringen till företagen. Finnveras företagsfinansiering höjs från nuvarande 2 miljarder till 12 miljarder euro – med andra ord med 10 miljarder och inte 2,2 miljarder som i måndags.
Staten ska finansiera det omfattande krispaketet genom upplåning. Utan stödåtgärder och ytterligare lån skulle notan för den offentliga ekonomin bli ännu större. Utöver de ovan nämnda åtgärderna ska den privata sektorns arbetspensionspremier sänkas tillfälligt från juni till utgången av året och kostnaden på uppskattningsvis 910 miljoner euro ska finansieras från den så kallade EMU-bufferten, vars värde är kring sju miljarder euro. Finlands Bank skjuter inledningsvis till 500 miljoner euro för utlåning till företag som påverkats av coronavirus.
Finlands stimulanspaket ligger i linje med Sveriges och Tysklands åtgärder
Finlands stimulanspaket är för närvarande av samma storleksordning som i Sverige, i förhållande till ekonomins storlek. Sveriges regering har lagt fram ett krispaket på 27,8 miljarder euro för att lindra coronakrisen. Syftet med krispaketet är att stödja näringslivet och rädda jobb. Sveriges regering föreslår att staten tillfälligt tar över en stor del av arbetsgivarnas lönekostnader. Genom paketet minskar arbetsgivarens lönekostnader upp till 50 procent och staten tar en större del av kostnaden. Den anställde får behålla över 90 procent av lönen. Svenska staten står också för sjuklönen i april och maj. Staten betalar även entreprenörer sjuklön i upp till 14 dagar. Dessutom har Riksbanken berett ett program för utlåning av 50 miljarder euro.
Tysklands regerings ekonomiska åtgärder motsvarar på det stora hela både till sin omfattning (i förhållande till BNP) och inriktning för närvarande de finska dito. Tysklands åtgärder är också tidsbegränsade. Fokus ligger på att trygga företagens likviditet med statsgarantier och en krisfond samt att förhindra massarbetslöshet och trygga arbetstagarnas utkomst, huvudsakligen genom förkortad arbetsvecka. Det finns planer på en statligt finansierad krisfond för småföretagare och ensamföretagare.
Det åtminstone i teorin obegränsade kreditprogrammet finansieras av Finnveras motsvarighet, den statliga myndigheten KfW vars lån garanteras till 70–80 procent av tyska staten. Jämfört med att Finland höjer Finnveras befogenheter med 10 miljarder euro är Tysklands strategi med ”i teorin obegränsad kredit” självfallet mer riskfylld. Den kan ändå visa sig vara lönsam genom att den höjer förtroendet på marknaden, vilket är hårdvaluta i krislägen. Statliga garantiers betydelse som förtroendeankare kan inte underskattas i en kris som denna, och därför är det på sikt skäl att tänka på om statsgarantier beviljas på alltför lösa boliner under normala förhållanden.
IMF: det behövs globala finanspolitiska stimulansåtgärder
Utöver finanspolitisk stimulans behövs en expansiv penningpolitik. ECB har meddelat om att den pumpar upp sitt program för köp av företagsobligationer och statsobligationer med 750 miljarder euro utöver tidigare meddelade 120 miljarder euro. Utan finanspolitiska stimulansåtgärder kan penningpolitikens effekt bli försumlig, om finansmarknaden inte tror på att företagen kommer att överleva. Detsamma händer om marknadspaniken skymmer de ekonomiska realiteterna.
IMF har efterlyst samordnade, globala stimulansåtgärder utöver de nationella stimulanspaketen. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen förespråkar samordnade EU-åtgärder för att minimera coronakonsekvenserna på ekonomin. Kommissionen förordar bland annat en temporär lindring av reglerna om skuld och budgetunderskott i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Kommissionen har också föreslagit en tillfällig lindring av EU:s regler om statligt stöd, så att EU-länderna skulle temporärt ha rätt att bevilja ökat statligt stöd till företag som råkar i ekonomiska svårigheter. Leyens whatever it takes-attityd är viktig, trots att de finanspolitiska stimulansåtgärderna huvudsakligen genomförs via de nationella budgetarna. Finlands regering har också tydligt gått in för whatever it takes, och meddelar att den kommer att lämna flera tilläggsbudgetar de närmaste veckorna.
Som en liten öppen ekonomi är Finland i hög grad beroende av andra (handelspartner)länders handlingar både för att bekämpa spridningen av viruset och inom ekonomin. Hur krisen utfaller beror med andra ord på både de nationella åtgärderna och återhämtningen inom världsekonomin. Många länder fokuserar både penningpolitiken och finanspolitiken på att komma igenom den akuta krisen. De hittills presenterade åtgärderna verkar för det mesta vara lägliga, omfattande, väl inriktade och gälla endast under en viss tid. De kan potentiellt ingjuta förtroende i marknaden och människorna – och förtroende är ju som känt hårdaste valuta när det krisar.
