Revisionsverken har gemensamma problem att lösa när stimulansåtgärderna riktas på ett klimathållbart sätt

Coronaviruspandemin har väckt fokus på vårt samhälles kristålighet och fått oss att fundera över vår framtid efter krisen.

Just nu står vi inför viktiga frågor. Återgår vi efter vaccinationen till våra gamla verksamhetssätt eller står vi inför det nya normala igen? Väntar nya kriser runt hörnet på att förvirra vårt samhälle lika mycket som Covid-19? Dessa frågor har tagits upp av de europeiska revisionsorganen som försöker stödja Europa när en mer hållbar framtid byggs upp.

Med långsiktig planering kan vi lösa fler kriser på en gång

Vårt samhälle står inför många långsiktiga utmaningar, såsom återupplivandet av världsekonomin och klimatförändringen. Riskerna kan dock hanteras på förhand även om det kan kännas utmanande, om inte rent av omöjligt.

Coronaviruspandemin är ett utmärkt exempel på en överraskande realiserad risk som man knappt kunde förutse på förhand. Corona visade att utan någon som helst riskhantering kan säkerhetsnäten i vårt samhälle plötsligt ställas på sin spets. Som risk var pandemin oväntad, och dessutom var dess effekter mer omfattande och större än väntat i början av krisen.

Man har dock länge känt till klimatförändringen och hotbilderna som den orsakar och vi kan inte i framtiden påstå att den är överraskande på samma sätt som coronapandemin. I lösningen av coronakrisen är effektiva ekonomiska stimulansåtgärder som beaktar framtiden en väsentlig del av lösningen på krisen.

Krislösningar kan också ge synergifördelar. Många internationella institutioner som FN och Världsbanken har betonat vikten av grön återupplivning för att lösa den nuvarande coronakrisen. Principerna för grön övergång och klimathållbarhet borde följas särskilt i planeringen av krisens efterbehandlingsåtgärder samtidigt som man tar hand om policykoherensen.

EU-länderna har beaktat betydelsen av den gröna övergången i sitt Next Generation EU-paket som godkändes i juli 2020. Ett lån på 750 miljarder euro från marknaden delas ut som bidrag och lån till medlemsländerna, men inte på vilka villkor som helst.

EU:s finansministerium utfärdade i oktober 2020 en förordning enligt vilken 37 procent av bidragen och lånen ska riktas till klimatåtgärder och miljömässigt hållbara investeringar i de nationella återhämtningsplanerna. I Finlands nationella återhämtningsplan, dvs. programmet för hållbar tillväxt, uppfylls detta kriterium: 0,9–1,2 miljarder euro riktas till åtgärder där man genom en grön övergång stöder den ekonomiska strukturomvandlingen.

Det lönar sig också att komma ihåg artikel 2.1c i Pariskonventionen, där Finland och andra europeiska länder 2015 har förbundit sig att göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt hållbar utveckling.

Anpassningsförmåga och beredskap är kritiskt viktiga i bekämpningen av både coronaviruset och klimatförändringen

Om man inte kan investera coronastimulanspengar genom att svara på klimatkrisen är det sannolikt att den gröna övergången till strukturomvandling och en mer hållbar framtid inte förverkligas. Detta kan leda till att miljöproblemen förvärras i framtiden. Oron berör inte enbart Finland, utan det är en gemensam utmaning för Europa.

Situationen kräver noggrannhet och omsorgsfullhet. Det är förståeligt att man nu vill återuppliva ekonomin så snabbt och effektivt som möjligt, så att nationalekonomins kurs kan korrigeras så att den får ett uppsving. På grund av klimatförändringen bör man komma ihåg att stimulansåtgärderna ska göras med måttfullhet. Pengarna ska investeras i projekt som både är klimathållbara och som verkligen stimulerar ekonomin. Ur den finländska nationalekonomins synvinkel erbjuder grön stimulans många möjligheter och det finns potential att investera i hållbar utveckling. Finland kan utvecklas till ett av miljö- och energiteknologins ledande länder, som vi kan dra ekonomisk nytta av även på längre sikt.

Europas revisionsverk deltar kollektivt i den nya projektgruppen

VTV leder tillsammans med Europeiska revisionsrätten projektgruppen för revisionsverken i Europa med temat “Preparing for future risks and climate crisis: Time for audit to take a long-term view?” Vid sidan av granskningen av de ovan nämnda långsiktiga riskerna är syftet att samla in information om hur grön de europeiska ländernas coronastimulans är och om Europa verkligen lyckas stödja en grön ekonomisk strukturomvandling.

Möjligheten att stödja ekonomisk grön strukturomvandling genom stimulansåtgärder har väckt intresse i många olika länder. Därför har 21 europeiska revisionsverk redan anmält sig till EUROSAI:s projektgrupp. Utöver Statens revisionsverk samt Europeiska revisionsrätten har även revisionsverken i Storbritannien, Belgien och Portugal tagit ledningsansvar.

Målet för de europeiska revisionsverken är särskilt att utveckla metoder för att utvärdera identifieringen av riskerna och finansieringens grönhet. Syftet är också att dela med sig av information och erfarenheter om inspektioner av dessa ämnen samt sammanställa den samlade informationen.

För närvarande är avsikten att projektgruppen ska arbeta fram till september 2022. Det är intressant att se vilka metoder vi slutligen kan testa och utveckla under arbetsperioden och hurdana verifierande resultat som kan sammanställas i projektets slutrapport. Målet är att tillsammans skapa nya idéer om hur vi bättre kan förbereda oss för framtiden och hur de högsta statliga revisionsmyndigheterna kan stödja en mer hållbar framtid.

kategorier