Unga experter: Rikta blicken mot framtiden! Framsynsarbete hjälper statsförvaltningen att utvecklas

Eftersom omvärlden är komplicerad och förändringarna i samhället sker allt fortare, ska revisionsmyndigheten ha en allt mer övergripande granskningssynvinkel. Det omfattar även att vara medveten om och förutse framtiden.

I början av året anordnade Statens revisionsverk en framsynsworkshop för sina nordiska systerorgan. Målet var att införa nya synvinklar på revisorernas konventionella sätt att tillhandahålla information, öka medvetenheten om olika metoder och väcka diskussion om revisionsmyndighetens roll. Nu kan revisorerna i allt högre grad ses som framtidsblickande experter som på så sätt kan öka genomslagskraften i sitt arbete.

För tillfället bygger vi nordiskt samarbete inom framsynsarbete. Samarbetet inleds hösten 2019. Agendan för det inledande mötet innehåller bland annat att fastställa verksamhetssätt och gemensamma mål för nätverket.

Inom statsförvaltningen behövs det syner på lång tidshorisont

Statens revisionsverk är en oavhängig organisation som enligt sitt mandat granskar att de statliga medlen används lagenligt och ändamålsenligt. I första hand tillhandahåller vi riksdagen information som stöd för beslutsfattande. Å andra sidan gynnas statliga aktörer som är föremål för granskning av observationerna och rekommendationerna vid granskningarna och kan utifrån dem utveckla verksamheten.

Utvecklande revisionsverksamhet och framsynsarbete har vanligen inte ingått i den offentliga externa revisionsverksamheten. Behovet av att skapa en bild på lång tidshorisont identifieras dock på bred front, inbegripet de internationella standarder som används som referensramar för revisionsverksamheten.

Vi arbetar på en plattform med utsikt över statsförvaltningen. Till vår nuvarande roll hör att vi utvärderar verksamheten som en helhet för att kunna garantera en effektiv och ändamålsenlig offentlig verksamhet i en allt mer komplicerad omvärld.

Behovet att utöka och utveckla revisionsmyndighetens roll identifieras internationellt. Takorganisationen för extern offentlig revision INTOSAIs standarder (The International Standards of Supreme Audit Institutions) används som grundläggande norm och referensram. Dessa standarder beaktar betydelsen av och fördelarna med externa revisionsorgan för samhället. Standarderna ger även en grund för utvecklande granskningssynvinklar där framtidsmedvetenhet och utnyttjande av prognosdata är relevanta delar.

Revisionsmyndigheten kan tillhandahålla framtidsinformation och helhetsbilder

Medvetenhet på lång tidshorisont och förberedelser för den långa tidshorisonten är också närvarande i den egentliga konventionella revisionsverksamheten. I granskningar lyfter vi utöver våra kärnverksamheter, dvs. revisionsverksamhet och tillsynsverksamhet, och å andra sidan precis med hjälp av dem, fram synvinklar och ställningstaganden som blickar framåt. När vi till exempel fäster uppmärksamhet vid vissa fenomen, kan vi förebygga risker i framtiden eller stödja önskade tendenser.

Revisionsmyndigheten har unika möjligheter att se en helhetsbild av skötseln av statsfinanserna på en nivå som genomgår hela förvaltningen. Det skapar utmärkta förutsättningar att ta fram omfattande, motiverad och relevant information. I OECD:s publikation Supreme Audit Institutions and Good Governance (2016) konstaterar generalsekreterare Ángel Gurría att de högre revisionsorganen har potential att utvidga de konventionella granskningssynvinklarna genom att i bredare utsträckning länka sin expertis till det politiska beslutsfattandet.

I publikationen konstateras det att de externa offentliga revisionsorganen genom sin information kan förbättra processerna inom förvaltningen på följande tre sätt:

  1. baserat på sina systematiskt skapade uppfattningar och sitt utförda revisionsarbete (oversight)

  2. genom den långsiktiga kunskap och vision som revisionsorganen har samlat in i anslutning till granskningarna (insight)

  3. genom att uppmuntra förvaltningen att identifiera och beakta risker och trender på lång sikt, dvs. förutse (foresight).

I praktiken kan en framtidsmedveten revisionsmyndighet inom ramen för sin grundläggande uppgift identifiera tendenser för framtida fenomen och väcka förvaltningen att beakta potentiella trender och risker.

Framtidstänkande kräver målmedveten verksamhet

Revisionsmyndigheten kan inte ålägga förvaltningen att göra prognoser. I granskningar kan revisionsmyndigheten dock utvärdera olika aktörers kapacitet att göra prognoser, det konkreta framtidsarbetet eller den ambition med vilka objektet för granskning har identifierat, fastställt eller kategoriserat olika framtidsbilder. Det kan innebära till exempel en granskningsfråga som syftar till att utreda om objektet inom det granskade området har analyserat framtidssynvinklarna, gjort prognoser baserat på olika metoder eller förberett sig för olika scenarier.

Detsamma lyfts fram i OECD:s publikation: de nationella revisionsorganens konkreta metoder för att göra kortsiktiga och långsiktiga prognoser är att kartlägga genomsyrande problem och att förutspå konsekvenserna av olika tillvägagångssätt och riskerna på medellång och lång sikt. Baserat på observationer vid revisioner och konkreta helhetsbilder kan revisionsorganen fastställa vad som fungerar och vad som inte.

Vi på Statens revisionsverk har bland annat arbetat med frågor om huruvida revisionsmyndigheten ska tillhandahålla prognoser själv eller kräva att revisionsobjekten, dvs. aktörerna inom statsförvaltningen, ska göra det eller om revisionsmyndigheten i granskningarna eventuellt ska tillämpa olika metoder för framtidsforskning. Det nordiska samarbetsnätverket kommer i sin verksamhet att ägna uppmärksamhet åt dessa grundläggande organiseringsfrågor med en mer omfattande sammansättning som förstärks av ett internationellt arbete.

Det är inte ändamålsenligt att kategorisera framsynsarbetet enbart som en slags fristående metodberoende åtgärd. I stället för en noggrant avgränsad definition kan framsynsarbete eller framtidstänkande fungera som orientation, förhållningssätt, synvinkel, inspiration eller vilken som helst slags bakgrundskraft som gör att tänkandets struktur och observationerna kan utvidgas till att omfatta ett bredare händelseperspektiv.

Därför krävs det visionalitet, djärvhet och målmedvetenhet att på ett systematiskt sätt införa en framtidsorientation i det praktiska revisionsarbetet. Det kräver också att vi ska vara lojala mot revisionsverkets kärnverksamhet, dvs. revisionsverksamhet, som är hörnstenen i oberoendet och trovärdigheten. Framtidsmedvetenhet kan dock vara ett relevant element som kompletterar revisionsarbetet. Den kan användas för att lösa flera utmaningar till följd av en föränderlig omvärld och för att även framöver tillhandahålla relevant information som stöder och utvecklar statsförvaltningen.

Texten bygger på min artikel ”Tulevaisuustietoisuus valtiontalouden tarkastusviranomaisen toiminnassa” (”Framtidsmedvetenhet i en revisionsmyndighets arbete”) i tidskriften Futura 1/2019 som ges ut av föreningen Tulevaisuuden tutkimuksen seura.

kategorier