Tillståndsprocesserna har påskyndats, men förvaltningen av den arbetsrelaterade invandringen borde vidareutvecklas så att den blir mer kundorienterad.
Arbetsrelaterad invandring har redan länge ansetts vara en dellösning på arbetskraftsbristen inom social- och hälsovården. Enligt Statens revisionsverk erbjuder den dock ingen snabb lösning på den rådande situationen.
Personer som genomgått social- och hälsovårdsutbildning utomlands kan inte direkt få arbetsrelaterat uppehållstillstånd för legitimerade yrken inom social- och hälsovården. De måste först beviljas rätt att utöva yrket av Valvira.
“Utifrån revisionen borde förutom uppehållstillståndsprocessen även processerna för beviljande av yrkesrättigheter påskyndas”, berättar Sari Hanhinen, ledande effektivitetsrevisor vid revisionsverket.
År 2020 överfördes förvaltningen av den arbetsrelaterade invandringen från inrikesministeriet till arbets- och näringsministeriet. Ministeriet har påskyndat tillståndsprocesserna bland annat genom att öka personalresurserna vid Migrationsverket. Trots det bör förvaltningen av den arbetsrelaterade invandringen vidareutvecklas så att den blir mer kundorienterad.
Specialsakkunnigas och tillväxtföretagares tillstånd behandlas numera inom två veckor. Specialsakkunniga erbjuds också en så kallad expressfil som även omfattar familjemedlemmar. Arbetstagares och företagares tillståndsprocesser är däremot långsammare. Tillståndsprocessen räcker i genomsnitt 68 dygn för arbetstagare och 85 dygn för företagare. Dessutom är familjeåterföreningen långsam, dyr och osäker för arbetstagarna.
“Finland har som mål att öka den arbetsrelaterade invandringen. Det räcker inte att få specialsakkunniga till Finland, utan man bör också locka fler arbetstagare. Att få familjen till Finland skulle kunna vara en attraktionsfaktor”, säger Hanhinen.
Myndigheternas åtgärder för att främja arbetsrelaterad invandring utvecklas i rätt riktning, men utvecklingen är långsam.
“Detta beror till exempel på att förvaltningen av åtgärderna är splittrad och att olika myndigheters engagemang i målen varierar. Dessutom har utvecklingsåtgärderna på gräsrotsnivå i stor utsträckning varit beroende av projektfinansiering, vilket har försvårat den långsiktiga utvecklingen”, säger Hanhinen.
Man har försökt öka den arbetsrelaterade invandringen på statsrådsnivå redan i 20 års tid. Vid Statens revisionsverks revision utreddes myndighetsåtgärder och processer i anslutning till arbetsrelaterad invandring. Revisionen fokuserade särskilt på social- och hälsovårdsbranschen, där arbetskraftsbristen är stor men den arbetsrelaterade invandringen har främjats endast i liten utsträckning.
Läs rapporten:
Mer information
Sari Hanhinen, Ledande effektivitetsrevisor
Tfn 040 733 5292
fornamn.efternamn@vtv.fi
Observationer om rekrytering av utländsk arbetskraft inom social- och hälsovårdsbranschen:
Taina Rintala, Effektivitetsrevisionsråd Revision
Tfn 050 574 1153
fornamn.efternamn@vtv.fi
Observationer om förvaltning och styrning av arbetsrelaterad invandring:
Mikko Koskinen, Ledande effektivitetsrevisor
Tfn 040 732 4951
fornamn.efternamn@vtv.fi
Tilläggsuppgifter
