Finland behöver nya innovationer för att bevara sin konkurrensförmåga. Den offentliga finansieringen av vetenskap och grundforskning bör inriktas så att den ger praktisk nytta. Även faktaunderlaget i lagberedningen bör stärkas.
I en tid av svag ekonomisk utveckling är det viktigt att man kan påverka konkurrenskraften och arbetsmarknadens struktur. Den finansiering som tilldelas forskning och utveckling har inte i tillräckligt stor omfattning omvandlats till praktisk nytta. Nästan hälften av FoU-finansieringen, cirka 900 miljoner euro, hänförs till allmänt främjande av vetenskaplig forskning. Dessvärre utnyttjas forskningsrönen sällan i samarbete med företag. Det behövs nya tänke- och handlingsmodeller med kapacitet att omvandla FoU-finansieringen till innovationer som gynnar den statliga ekonomin.
Utifrån revisionerna är de åtgärder i regeringens strukturpolitiska program som är riktade på arbetsmarknaden motiverade och genomförbara, men de begränsade metoderna kan göra det svårt att uppnå målen.
God kvalitet på lagberedningen stöder strukturomvandlingar
För att den offentliga förvaltningen ska ge resultat behövs både målmedveten ledning och effektiv styrning. Utifrån revisionerna är styrningssystemen på förvaltningsområdena överlag på rimligt hög nivå. Förvaltningsområdenas strategiska och ekonomiska planering borde ändå vara bättre kopplade till varandra. Bara ungefär hälften av bokföringsenheterna har fungerande resultatstyrning.
Strukturförändringen omformar även den offentliga förvaltningen. Förvaltningen ska kunna förnya sig för att både sköta sina hävdvunna grundläggande uppgifter och uppfylla medborgarnas nya förväntningar. Till exempel behövs bättre bedömning av lagstiftningens konsekvenser.
”Finland bör investera i säkerställandet av en god förvaltning”, säger SRV:s generaldirektör Tuomas Pöysti. ”Inom förvaltningen präglas styrningen alltför mycket av motstridigheterna mellan detaljerad normstyrning och resultatinriktat tänkande. Speciellt i lagberedningen behövs mer kunskapsbaserade beslut. Eftersom förvaltningen i allt högre grad kommer att vara förvaltning av information bör man också satsa på utveckling av öppen data.”
Statens revisionsverk har utvärderat författningsberedningen på tre ministerier och dragit slutsatser om hur författningsledningen inom statsrådet bör utformas. Författningsberedning bör identifieras som en av statsrådets kärnuppgifter. Ledningen bör förbinda sig till principerna för god lagberedning, kvalitetskontrollen inom lagberedningen bör vara i skick och samarbetet mellan beredarna bör löpa smidigt. Enligt revisionsverkets uppfattning borde man vid statsrådet inrätta en enhet som kontrollerar kvaliteten på konsekvensbedömningen av lagarna och bedömer om de tilltänkta effekterna kan uppnås med de föreslagna styrmetoderna.
Statens revisionsverk överräckte i dag, måndagen den 15 september, sin årsberättelse till riksdagen 2014. I årsberättelsen presenteras en översikt över statens skötsel av finanserna och förvaltningen samt en sammanfattning av de ur riksdagens synvinkel viktigaste revisionsobservationerna. I årsberättelsen betonas två teman: förutsättningar för verkställande av regeringens strukturpolitiska program och god förvaltning.