I reformen av den sociala tryggheten bör olika flitfällor och deras överlappningar tacklas

I synnerhet byråkrati- och informationsfällor är förknippade med många antaganden men få forskningsrön.

Statens revisionsverk lyfter fram olika flitfällor som ska beaktas i den pågående reformen av den sociala tryggheten. Utöver rent ekonomiska incitament bör man komma ihåg att beakta byråkrati- och informationsfällor samt överlappningar mellan olika flitfällor.

Flera regeringar har redan haft som mål att öka incitamenten för sysselsättning genom beskattning, social trygghet och utsökning. Statens revisionsverk granskade fyra lagstiftningsåtgärder med vilka man har strävat efter att avveckla flitfällor och uppmuntrat till arbete eller inledande av företagsverksamhet. De reviderade åtgärderna gällde inkomstskattelagen, lagen om utkomstskydd för arbetslösa och utsökningsbalken.

“Vid beredningen av reformer som syftar till att öka incitamenten eller avveckla flitfällor borde man i så stor utsträckning som möjligt utnyttja bland annat befintlig information om incitamenten och flitfällor samt sakkunskap hos dem som arbetar i kundgränssnittet. På så sätt kan man säkerställa ett smidigt verkställande av lagstiftningen”, säger överrevisor Antti Halmetoja på revisionsverket.

Enligt Halmetoja är i synnerhet byråkrati- och informationsfällor förknippade med många antaganden men få forskningsrön.

“Om man i reformen av den sociala tryggheten till exempel ökar ekonomiska incitament men det kvarstår byråkratifällor i systemet, är det möjligt att incitamenten inte fungerar som väntat”, förklarar Halmetoja.

Utgående från revisionen blev det lättare att samordna förvärvsinkomster och utkomstskydd för arbetslösa när arbetslöshetsförmånernas jämkning ändrades till jämkning enligt utbetalningsprincipen våren 2019. I och med ändringen riktas jämkningen av förmånen till den period under vilken lönen betalas. Detta har förkortat dröjsmålen i utbetalningen av förmånerna. Det är också lättare än tidigare att inleda företagsverksamhet med arbetslöshetsförmån. Sedan början av 2018 har man kunnat bedriva företagsverksamhet med arbetslöshetsförmån i fyra månader utan att det påverkar rätten till utkomstskydd för arbetslösa.Först därefter görs en bedömning av om företagsverksamheten är en huvudsyssla eller bisyssla.

Genom den reform som trädde i kraft i februari 2018 gavs långtidsarbetslösa utsökningsgäldenärer däremot möjlighet att skjuta upp utmätning av lön med högst sex månader. Enligt revisionsverkets revision avvecklar uppskovsrätten inte den arbetslöshetsfälla som utsökningsskulden orsakar utan flyttar den framåt och bromsar upp skuldbetalningen. I praktiken har det också visat sig vara komplicerat att uppfylla kriterierna för uppskovsrätt, och en betydande del av ansökningarna om uppskov avslås.

“En av iakttagelserna i granskningen var även att de skattskyldiga inte känner särskilt väl till skillnaderna i beskattningen av arbetsinkomster och av utkomstskydd för arbetslösa.Största delen av de som får utkomstskydd för arbetslösa upplever att den lindrigare beskattningen av arbetsinkomster än av utkomstskyddet för arbetslösa, eller minskade förmåner till följd av sysselsättning, inte har någon betydande inverkan på viljan att ta emot arbete”, berättar Halmetoja.

Läs rapporten: Beredning och verkställande av avvecklingen av flitfällor

kategorier