Finland har hittills lyckats trygga försörjningsberedskapen väl i covid-19-pandemin. Vid sidan av den materiella beredskapen innebär försörjningsberedskapen också att man tar hand om personalens hälsa på arbetsplatserna.
Enligt Statens revisionsverk har man lyckats väl i riskhanteringen under covid-19-pandemin. Tack vare Försörjningsberedskapsfonden kunde Försörjningsberedskapscentralen reagera snabbt på krisen. Exempelvis år 2020 tryggade fonden sjöfarten så att godstrafiken till Finland kunde fortsätta nästan normalt.
Revisionsverket granskade Finlands försörjningsberedskap och tryggandet av den under covid-19-pandemin. Revisionen sträcker sig från mars 2020 till maj 2021 och fokuserade på de sektorer som har påverkats mest av pandemin. Sådana sektorer är hälso- och sjukvården, trafiken och logistiken, livsmedelsförsörjningen samt den kritiska industriproduktionen.
“Finlands försörjningsberedskapsåtgärder har planerats så att de kan svara på så många undantagstillstånd som möjligt. Särskilt konkreta hanteringsåtgärder för pandemin hade dock inte beretts på förhand. Den stora åtgången av skyddsutrustning och krisens långa längd kunde inte förutses på förhand”, konstaterar Teemu Kalijärvi, effektivitetsrevisionschef vid revisionsverket.
Vid revisionen framkom att människorna är en kritisk resurs på samma sätt som utrustning och förnödenheter. Under pandemin lyckades man trygga personalens hälsosäkerhet mycket väl. Med undantag av enskilda fall orsakade smittspridningen på arbetsplatserna inga betydande störningar för hälso- och sjukvården, industriproduktionen, primärproduktionen eller logistiken. Även tillgången till utländsk säsongsarbetskraft som behövdes inom jordbruket och trädgårdsproduktionen kunde tryggas. Å andra sidan framgick det under pandemin hur beroende den inhemska primärproduktionen är av utländsk säsongsarbetskraft.
Åtgärderna under pandemin kommer att medföra betydande merkostnader ännu under de kommande åren. Till exempel inom hälso- och sjukvården körde man ner icke-brådskande vård för att trygga personalresurserna för intensivvård, provtagning och smittspårning.
“Detta gav upphov till en vårdskuld som kan ha vidsträckta hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser”, säger Kalijärvi.
De exakta totala kostnaderna för försörjningsberedskapen i Finland är inte kända. Försörjningsberedskapsfondens balansräkning var år 2020 ca 2 miljarder euro, men den omfattar endast en del av helheten. Inte ens på statsnivå följs kostnaderna för försörjningsberedskapen systematiskt upp.
Finland är beroende av import när det gäller många produkter som är kritiska för försörjningsberedskapen. Det internationella försörjningsberedskapssamarbetet som eftersträvas i de nationella anvisningarna och strategierna har dock varit ringa. Under pandemin inledde Europeiska kommissionen gemensamma upphandlingsramavtal för anskaffning av produkter och utrustning för hälso- och sjukvården. I revisionen ansågs dock EU:s samordnade upphandling inte vara en fungerande kanal för anskaffning av hälso- och sjukvårdsmaterial. Däremot ansågs EU:s samordnade upphandling av vaccin vara en bra lösning för Finland. Genom samordnad upphandling har man säkerställt en så snabb och kostnadsmässigt rimlig upphandling av vaccin som möjligt.
Läs rapporten: Försörjningsberedskapen och tryggandet av den under covid-19-pandemin
Tilläggsuppgifter
