I motsats till kommunerna har staten ingen skyldighet att rapportera om de statsägda bolagens ekonomi som helhet. Därmed missas en del av statens tillgångar vid rapporteringen i t.ex. bokslut. På VTV Nyt! diskuterades varför det är viktigt med koncernrapportering för staten och hur den skulle kunna utnyttjas.
Staten har bestämmande inflytande i över 47 aktiebolag med totalt nästan 350 dotterbolag. Denna uppgift är inte direkt tillgänglig någonstans utan direktör Jaakko Eskola från Statens revisionsverk har grävt fram den själv. Det saknas tillgänglig information om statskoncernen som helhet eftersom sådan rapportering inte föreskrivits.
“Sammanläggning av ekonomin och verksamheten skulle kunna ha mycket positiva effekter: en bättre helhetsuppfattning ger också bättre kontroll över koncernverksamheten”, konstaterade Eskola vid evenemanget med temat “Staten som koncernens moderbolag”, som revisionsverket anordnade den 4.12.
I statsbolag med specialuppgifter kommer en betydande del av omsättningen från ägaren (staten). Då koncernrapportering saknas missar man dessa interna transaktioner. Enligt direktör Matti Okko från Statens revisionsverk har dessa bolag också eventualförpliktelser, som den nuvarande praxisen för styrning av statsfinanserna inte beaktar i tillräcklig grad.
“Koncernperspektivet borde komma fram bättre eftersom bolagiseringsutvecklingen även urholkat ansvarsutkrävandet.”
Användbarheten bromsar ett införande
Statskontoret och Tammerfors universitet utreder just nu behovet av statskoncernbokslut i Finland samt dess eventuella omfattning och metoder. I utredningens enkät tyckte cirka två tredjedelar av de svarande att det behövs en mer omfattande koncernredovisning.
Många länder har redan koncernredovisning på statsnivå, i t.ex. Sverige och Estland upprättas bokslut som omfattar statskoncernen. I Estland täcker bokslutet hela den offentliga sektorn. Internationellt bromsas införandet av mer omfattande rapportering av dess användbarhet, sade professor Lasse Oulasvirta från Tammerfors universitet.
“Staternas ekonomirapporter utnyttjas knappt av t.ex. finansmarknaden eller ratinginstituten. I slutändan beror användandet och användbarheten i stor utsträckning på hur koncernrapporterna tas emot av politikerna.”
Kommunerna en modell för staten?
Kommunerna är föregångare inom koncernrapportering eftersom de sedan slutet av 1990-talet har varit skyldiga att upprätta koncernbokslut.
“Koncernperspektivet har sakta utvidgats i kommunerna och det finns mycket kvar att lära. Kommunerna har omhändertagit perspektivet på mycket varierande sätt och på olika nivåer”, sade Pasi Leppänen, konsultativ tjänsteman i finansministeriet.
Till kommunkoncernen räknas också dotterbolag och de samkommuner i vilka kommunen är med. Koncernbokslutet är ett viktigt dokument för kommunerna bl.a. för att kriskommunkriterierna härleds ur det.
Många kommuner har våndats över om koncernledningen, dvs. kommunens företrädare, kan verka i bolagsstyrelserna. Anna-Kaisa Ikonen, riksdagsledamot och f.d. borgmästare i Tammerfors, berättade om stadens riktlinjer för god förvaltning som innebär att koncernens företrädare inte sitter i styrelsen.
Enligt Ikonen bör kommunen som ägare styra bolagen visionärt och strategiskt i stället för styrning med instruktioner och regler. Ägaren ska bedöma kommunkoncernens helhetsintresse och uppfyllelsen av dess mål.
“Dessutom ska ägaren ibland också se sig själv i spegeln och titta på hur man lyckats med styrningsuppgiften. Bolagen är en permanent del av kommunernas och statens verksamhet och därför är det betydelsefullt att man hittar de bästa styrmedlen”, konstaterade Ikonen.
Tilläggsuppgifter
