Skols finansieringsverksamhet bör styras med allt mer riktade val

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Skols) har snabbt etablerat sig som en kompletterande myndighet till utbildningssystemet. Verksamhetens effekter riskerar dock att bli punktvisa på grund av styrningsvakuumet. Skols roll som pilotplattform har förblivit oklar och prioriteringarna i verksamheten har i början varit andra än de huvudsakliga målgrupperna.

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning grundades hösten 2021 för att verkställa reformen av kontinuerligt lärande. Skols har som mål att säkerställa att kompetensen hos befolkningen i arbetsför ålder motsvarar arbetslivets föränderliga behov.

I praktiken finansierar Skols utbildningstjänster som kompletterar kompetensen. De huvudsakliga målgrupperna för verksamheten borde vara de underrepresenterade grupperna inom utbildningen, såsom personer med endast grundläggande utbildning, äldre och personer med invandrarbakgrund.

Statens revisionsverk granskade om finansieringen för kontinuerligt lärande administreras så att den kompletterar utbildningssystemet på bästa möjliga sätt och säkerställer att resultaten utnyttjas för att utveckla kompetenssystemet.

Skols verksamhet har försvårats av brådska och brist på en gemensam syn

Skols har snabbt etablerat sig som ett komplement till utbildningssystemet. Skols lagstadgade självständiga ställning, omfattande uppgiftsfält och mångsidiga målgrupper gör det möjligt för servicecentret att svara på arbetslivets föränderliga behov.

Vid revisionen observerades dock att Skols verksamhet har försvårats av den snabba etableringen och en för vag grundläggande uppgift. Lagstiftningen om Skols bereddes snabbt och man hann inte bilda en gemensam vision.

“Skols start präglades av brådska och motstridiga åsikter om dess roll, vilket har ökat finansieringsverksamhetens risker. Tidtabellerna för budgeteringen av anslagen har styrt Skols att strömlinjeforma processerna för beviljande av bidrag. Finansieringen har också fokuserat på statsunderstöd som inte stöder en innovativ förnyelse av kompetenssystemet”, säger Maarit Laatikainen, ledande revisor.

Skols ska styras genom att ställa upp konkreta mål

Skols styrs av Rådet för servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning. Statens revisionsverk rekommenderar att rådet stärker sin beslutanderätt på operativ och strategisk nivå i styrningen av Skols verksamhet och ställer upp konkreta mål för den.

“Om Skols inte styrs med tydliga och konkreta mål förblir tyngdpunkterna oklara och verksamhetens effekt oundvikligen punktvis”, konstaterar överinspektör Nina von Hertzen-Oosi.

Dessutom måste rådet säkerställa att resultaten från Skols utnyttjas systematiskt i framtidens kompetens- och sysselsättningstjänster.

Statens revisionsverk rekommenderar att undervisnings- och kulturministeriet samt arbets- och näringsministeriet förtydligar Skols roll i utbildnings- och sysselsättningstjänsterna.

“Ministeriernas uppgift är att uttryckligen fastställa om Skols är en pilotplattform för finansiering av kompetenstjänster eller om man via den också strävar efter effekter på befolkningsnivå”, säger von Hertzen-Oosi.

kategorier