Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen: Övervakning av finanspolitiken vid mitten av valperioden 2015–2018

Rapporten behandlar styrningen av den offentliga ekonomin som helhet, dimensioneringen av finanspolitiken under valperioden, efterlevnaden av ramarna för statsfinanserna och iakttagandet av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt under den första hälften av den pågående valperioden och i förväg för hela valperioden.

Huvudsakligt innehåll

Denna särskilda berättelse till riksdagen innehåller Statens revisionsverks rapport vid mitten av valperioden 2015–2018 om övervakningen av finanspolitiken. Rapporten behandlar styrningen av den offentliga ekonomin som helhet, dimensioneringen av finanspolitiken under valperioden, efterlevnaden av ramarna för statsfinanserna och iakttagandet av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt under den första hälften av den pågående valperioden och i förväg för hela valperioden.

Styrningen av den offentliga ekonomin som helhet har blivit mer intensiv under den pågående valperioden. Detta bygger på förordningen om en plan för de offentliga finanserna, som förutsätter en ännu mer övergripande och långsiktigare styrning av den offentliga ekonomin än tidigare. Detta avspeglas även i regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering.

Enligt revisionsverket är det bra att de långsiktiga effekterna av den ekonomiska politiken och de utmaningar som de strukturella faktorerna medför för Finlands nationalekonomi beaktas som en del av planeringen av finanspolitiken. Förstärkningen av de offentliga finanserna med 10 miljarder euro sträcker sig över den pågående valperioden. Detta förutsätter förbindelse till en långsiktig ekonomisk politik.

Regeringens sparmål har gjort att ramarna för statsfinanserna är snäva. De snäva ramarna har lett till stöd för den ekonomiska tillväxten med instrument utanför ramarna, bland annat skattestöd, finansinvesteringar och ökning av borgensstocken. Revisionsverket påpekar att den offentliga sektorns åtaganden och riskerna i anslutning till åtagandena bör följas upp som en helhet och i relation till den övriga ekonomin.

Utifrån prognoserna är de åtgärder som bestämts hösten 2016 och tidigare inte tillräckliga för att uppnå de sektorspecifika målen för det strukturella saldot. Särskilt målet för det strukturella saldot i statsfinanserna kommer inte att uppnås. Om målen uppfylldes, skulle det säkerställa att den offentliga ekonomin kan balanseras och bidra till att ökningen i skuldsättningen vänder. För att regeringen ska kunna nå målen, bör den fortsätta åtgärderna för att förbättra de offentliga sammanslutningarnas strukturella saldo och särskilt det strukturella saldot i statsfinanserna.

Regeringsprogrammet innehåller allmänna riktlinjer och centrala mål för skattepolitiken. Revisionsverket rekommenderar att den framtida skattepolitiken och det framtida skattesystemet utvärderas som helhet under senare hälften av valperioden. Ramarna för statsfinanserna och den utgiftsregel som ingår i dem är ett viktigt nationellt verktyg för styrning av finanspolitiken. Enligt statens revisionsverks observationer iakttogs ramarna för statsfinanserna 2015. Som ett viktigt styrverktyg bör ramarna för statsfinanserna ligga i linje med målen för statsfinanserna.

År 2015 iakttog Finland stabilitets- och tillväxtpakten. Utifrån revisionsverkets förhandsutvärdering iakttar Finland reglerna i den förebyggande delen också 2016, men samtidigt finns det ändå en risk för att Finland kommer att bryta mot skuldregeln i den korrigerande delen. Enligt revisionsverkets bedömning kommer det att finnas en risk för en betydande avvikelse från kriterierna i den förebyggande delen 2017.

Revisionsverket vill ägna uppmärksamhet åt att den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten ska fungera. I den förebyggande delen har man skapat flexibilitet så att de nationella ekonomiska särdragen kan beaktas på bättre sätt när den nödvändiga anpassningen fastställs. I Finland håller flexibiliteten i regelverket och tillåtna avvikelser från kriterierna i regelverket på att leda till att efterlevnaden av den förebyggande delen inte har garanterat en tillräcklig säkerhetsmarginal för kriterierna i den korrigerande delen, eftersom skuldsättningen för finländska offentliga sammanslutningar har stigit över tillåtna 60 procent.

kategorier