Revisionsverket förändras: Vi vill vara med redan när reformerna bereds

Alla som använder revisionsinformation och våra övriga intressenter blir ännu viktigare för oss. Vi siktar på en öppen och kontinuerlig interaktion. En följd av den nya strategin är att vår organisation förnyas. I samband med denna förändring övergår jag till en ny uppgift som ledare av effektområdet Hållbar offentlig ekonomi. Redan namnet uttrycker det grundläggande målet: att trygga en hållbar skötsel av de offentliga finanserna. Verksamheten ska ha effekt på finanspolitiken samt alla funktioner i förvaltningen som ansvarar för planeringen av statsfinanserna och den offentliga ekonomin samt för hanteringen av investeringar, tillgångar och finansiella risker.

Regelverket kan inte ersätta en proaktiv identifiering av finansiella risker

Beredningen av finanspolitiken spelar naturligtvis en central roll när en hållbar offentlig ekonomi byggs, och vi bedömer även själva finanspolitiken framförallt utifrån regelverket på EU-nivå och nationell nivå. För revisionsverket är detta en lagstadgad uppgift som utförs av vår oberoende finanspolitiska övervakning. Den främjar en ansvarsfull skötsel av de offentliga finanserna och bidrar till en fungerande regelbaserad finanspolitik. Regelverket löser dock inte allt och täcker exempelvis inte de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt.

Vi strävar efter ett längre perspektiv och att proaktivt inrikta både tillsyns- och revisionsarbetet på långsiktiga risker. En åldrande befolkning medför hållbarhetsrisker och även eventualförpliktelser, dolda förpliktelser och stigande räntenivå utgör risker. I vårt revisions- och tillsynsarbete satsar vi särskilt på konsekvensanalyser.

Livslångt lärande är en realitet även hos oss på revisionsverket. Vi utvecklar kontinuerligt den egna kompetensen och lär oss också mycket av våra kunder och partner i vår revisions-, tillsyns-, sparring- och expertroll. Jag hoppas att revisionsverket i framtiden allt oftare utgör ett stöd för utveckling av statsförvaltningen även då det inte handlar om revisioner. Vi vill vara med redan när reformerna bereds.

Beslutsfattarna måste ha en adekvat lägesbild

Finska staten ställs inför ett betydande investeringsbehov. Staten har ackumulerat en reparationsskuld för trafikleder, behovet av nyinvesteringar är betydande och säkerställandet av framförallt försvarsmaktens förmågor kräver stora strategiska satsningar redan den kommande valperioden. Beslutsfattarna måste ha en adekvat lägesbild vid så betydande upphandlingsbeslut. Något som ofta får mindre uppmärksamhet eller rentav blir fördolt är investeringarnas livscykelkostnader. Vi är beredda att ta fram faktaunderlag genom revisionsinformation, och riksdagen är ju vår viktigaste kund vid sidan av ministerierna och ämbetsverken.

Förutom enskilda projekt är det viktigt att följa upp om det överhuvudtaget ges en heltäckande bild av statsfinanserna och den offentliga ekonomin. Bolagisering av statliga funktioner har minskat relevansen av den nuvarande ekonomiska rapporteringen, som till stor del fokuserar på budgetekonomin, och det finns allt större behov av information på koncernnivå. Å andra sidan visar inte heller ett utökat bokslut alltid allt det väsentliga. Därför behöver man också ägna uppmärksamhet åt en adekvat identifiering och rapportering av externa förpliktelser och deras risker.

Finansmarknadens stabilitet har också betydelse för statsfinanserna. Detta såg vi senast på 1990-talet, då enbart de direkta kostnaderna för bankstödet under bankkrisen belastade statsfinanserna med ca 8 miljarder euro. En framgångsrik finansiell reglering och tillsyn samt krisberedskap ska även säkerställas genom extern granskning. Det är detta vi gör på revisionsverket men vår granskningsrätt har också sina begränsningar. Finland är ett av de få EU-länderna där verksamheten i den nationella centralbanken och till banken kopplade aktörer inte genomgår en komplett extern granskning.