Statens revisionsverks ansvarsrapport 2020

1. Utgångspunkterna för ansvarsrapporteringen – vad kan Statens revisionsverk påverka?

FN:s medlemsstater har enats om 17 mål för hållbar utveckling som syftar till att trygga människors välfärd på ett sätt som är hållbart med tanke på miljön. Handlingsplanen Agenda 2030 för hållbar utveckling berör alla världens länder, och det primära ansvaret för genomförandet ligger hos staterna.

Vi har sammanställt denna rapport utifrån Statskontorets första anvisning om ansvarsrapportering som publicerades i november 2020. Statskontoret uppmanar ämbetsverken att välja 3–5 mål för hållbar utveckling, i vilka ämbetsverkets handavtryck syns bäst. Med denna preliminära rapportering förbereder man sig för en ansvarsrapportering som är separat från verksamhetsberättelsen och bokslutet från och med 2021 och som gäller alla statliga ämbetsverk.

I Statskontorets anvisning avses med handavtryck ämbetsverkets möjlighet att främja uppnående av målen för hållbar utveckling eller att med sin egen verksamhet undanröja hinder för att uppnå målen för hållbar utveckling. Detta fokuserar vi även på i denna ansvarsrapport. Med fotavtryck avses däremot de direkta ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenserna som ämbetsverket orsakar sin omgivning genom sin verksamhet och existens. I enlighet med Statskontorets anvisning rapporteras inte fotavtrycket ännu för 2020.

Med tanke på Statens revisionsverks kärnuppgift har till de viktigaste målen för hållbar utveckling identifierats målen 16 och 17, som är:

• Att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer.

• Att stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Utöver dessa kan vi genom vår verksamhet påverka målen 8 och 10:

• Att verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.

• Att minska ojämlikheten inom och mellan länder.

De mål för hållbar utveckling som är viktiga för revisionsverkets verksamhet och som uttrycker ämbetsverkets handavtryck har identifierats som en del av revisionsverkets interna utbildningshelhet för hållbar utveckling vintern 2019–2020. Förutom de valda målen identifierades också handavtrycksmöjligheterna för andra mål för hållbar utveckling. Därefter har rapporteringen beretts som en del av revisionsverkets övriga interna rapportering, och tyngdpunkten i rapporteringen begränsades till de valda målen genom att använda en väsentlighetsanalys. Revisionsverkets ledning och experter med ansvar för funktionerna har också deltagit i beredningen i ett senare skede.

Alla dessa fyra mål har i denna rapport ett eget kapitel där vi berättar hur vi genom vår verksamhet påverkar uppnåendet av hållbarhetsmålet i fråga. Vi har definierat ansvarstagande som en av våra fyra värderingar, och det kommer till uttryck särskilt i revisionsarbetet som yrkeskunskap och förtroende i växelverkan och verksamheten. Våra övriga värderingar är öppenhet, objektivitet och värdesättande. Utöver dessa styrs vår verksamhet också av de etiska instruktionerna för revisionsarbetet. De ingår både i våra revisionsinstruktioner och i den internationella organisationen för högre revisionsorgan INTOSAIs ISSAI-revisionsstandard 130 Code of Ethics.

2. Tryggare av god förvaltning

I kärnan av Statens revisionsverks verksamhet ligger mål 16 för hållbar utveckling: ”Att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer.” Vid den internationella organisationen för högre revisionsorgan INTOSAIs kongress har detta mål också definierats som viktigt för alla revisionsverk.

Målet har ett direkt samband med revisionsverkets kärnuppgift som fastställs i grundlagen. Kärnuppgiften är att revidera skötseln av statsfinanserna och förvaltningen av statstillgångarna samt att övervaka finanspolitiken och parti- och valfinansieringen. Vi säkerställer att statens tillgångar används till de objekt som riksdagen anvisar med iakttagande av lagen och på ett förnuftigt sätt. Samtidigt övervakar vi att finanspolitiken sköts på ett hållbart sätt.

Vi säkerställer för vår del principerna för rättsstaten, demokratin och hållbar ekonomi genom att revidera skötseln av statsfinanserna. Revisionsverkets rätt till information och revideringen grundar sig på lag och omfattar alla organ som lyder under ministerierna och vars lagstadgade uppgift är att säkerställa frågor i anslutning till målen för hållbar utveckling. Revisionsverket har en stark roll i att producera konfidentiell information och som tryggare av god förvaltning.

I det här kapitlet berättar vi hur revisionsverket genom sina uppgifter tryggar en god förvaltning. Vi förebygger korruption bland annat genom årliga redovisningsrevisioner samt övervakning av val- och partifinansieringen. Övervakningen av finanspolitiken främjar stabiliteten i de offentliga finanserna. Klagomål samt anmälningar om missbruk som revisionsverket mottar stöder främjandet av en god förvaltning.

De årliga redovisningsrevisionerna förebygger korruption

De årliga redovisningsrevisionerna av statens bokföringsenheter och de tre fonderna som faller utanför statsbudgeten förebygger i synnerhet korruption. Vi granskar också överföringen av medel mellan Finland och EU. Under rapporteringsperioden 2020 slutfördes 65 redovisningsrevisioner, tre laglighetgranskningar, varav en rapporterades i samband med redovisningsrevisionen, samt tre revisioner av internationella samfund. Dessutom inleddes under 2020 fyra laglighetsgranskningar och en revision som omfattar flera revisionsslag.

Finanspolitiska övervakningen främjar ansvarsfull planering av de offentliga finanserna

Finanspolitiska övervakningen främjar de finanspolitiska reglernas transparens och begriplighet samt de offentliga finansernas stabilitet och hållbarhet, vilket i sin tur stöder makroekonomins stabilitet.

Statens revisionsverk övervakar och bedömer:

• uppställandet och uppfyllelsen av planen för de offentliga finanserna

• efterlevnaden av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt

• EU-reglernas lämplighet för Finland

• iakttagandet av det medelfristiga målet för de offentliga finanserna (MTO) samt den tillhörande korrigeringsmekanismen

• realismen i de makroprognoser som används som grund för finanspolitiken

• tillförlitligheten i prognoserna om makroekonomin och de offentliga finanserna.

Resultaten av den finanspolitiska övervakningen rapporterades under 2020 i maj och december.

Läs här Finanspolitiska övervakningens bedömning av skötseln av de offentliga finanserna våren 2020.

Här kommer du till december månads rapport om övervakningen av finanspolitiken 2020.

Genom tillsyn över val- och partifinansiering mot korruption

Statens revisionsverk ansvarar för tillsynen över val- och partifinansieringen. Tillsynen har en viktig roll när det gäller att minska korruption. När det gäller valfinansieringen har revisionsverket till uppgift att övervaka efterlevnaden av redovisningsskyldigheten i enlighet med lagen om valfinansiering och att öka transparensen i valfinansieringen genom att publicera alla inkomna redovisningar. Vid revisionsverket färdigställdes i början av 2020 granskningen av tillsynen över valfinansieringen i Europaparlamentsvalet 2019. År 2020 ordnades inga val.

När det gäller tillsynen över partifinansieringen har revisionsverket till uppgift att övervaka hur partier, partinära sammanslutningar och i understödsbeslutet avsedda föreningar i sin verksamhet iakttar bestämmelserna i partilagen om bidrag, redovisning av kostnaderna för och finansieringen av valkampanjen samt utarbetande och inlämnande av anknytande handlingar och uppgifter. Revisionsverket utövar också tillsyn över användningen av partistödet, det vill säga det statsunderstöd som statsrådet beviljat partierna. Dessutom offentliggör revisionsverket partifinansieringsredovisningarna som grundar sig på partilagen. Statens revisionsverk främjar genom sin verksamhet insynen i partifinansieringen, så att det i offentligheten och för medborgarna är möjligt att bedöma partiernas bindningar.

Sakkunniga i val- och partifinansiering ger råd och handledning per e-post och telefon till medborgare och parter som är föremål för övervakningen. Vid misstankar om fel och brister i partiets och kandidatens valfinansiering kan man rikta ett klagomål till revisionsverket.

Klagomål och anmälningar om missbruk är en del av en hållbar utveckling av förvaltningen

Statens revisionsverk tar också emot klagomål och anmälningar om missbruk. Utredningen och avgörandet av frågor som kommer fram via dessa stöder främjandet av god förvaltning. Klagomål kan inlämnas om verksamhet som inte iakttar statsbudgeten eller i övrigt är lagstridig med tanke på skötseln av statsfinanserna. Klagomål kan också inlämnas om lagstridigt förfarande i bolag där staten utövar beslutsmakten. Vem som helst kan lämna in ett klagomål. Dessutom ska statliga myndigheter, ämbetsverk, affärsverk och fonder utan dröjsmål informera revisionsverket om missbruk i verksamheten som hänför sig till den egendom som de sköter eller ansvarar för.

Projekt om faserna och utmaningarna i utvecklandet av förvaltningen

 I vår publikation “Synpunkter: Utvecklandet av förvaltningen lever med sin tid” granskades den finländska statsförvaltningens utvecklingsskeden, granskningar i Finland riktade till utvecklandet av förvaltningen och styrsystemen samt utmaningar och möjligheter för utvecklandet av förvaltningen. I samband med projektet genomfördes samarbetsverkstäder med olika intressentgrupper. Både projektet i sig och de frågor som projektet lyfte fram stöder i synnerhet förvaltningens funktion, transparens, öppenhet samt stärkandet av partnerskapen mellan olika aktörer i samhället.

Med revisionerna utreds arbetskraftens kompetensbehov och finansieringsmekanismernas effektivitet

Revisionen Framtidens arbetskraft 2030, som publicerades våren 2021, analyserar hur läroplanen för den grundläggande utbildningen motsvarar de identifierade kompetensbehoven hos den framtida arbetskraften. Revisionen Statens klimatfinansiering till utvecklingsländer går in på djupet med finansieringsmekanismernas och instrumentens effektivitet. Utöver dessa inleddes år 2020 en revision av effektiviteten i verksamheten hos flerstyrda organisationer samt verkningarna av organisationsförändringar och -fusioner.

3. Mångsidigt arbete med intressentgrupper och internationellt samarbete

Partnerskap och samarbete med intressentgrupper är viktiga för Statens revisionsverks verksamhet för att främja mål 17 för hållbar utveckling: ”Att stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling” och dess delmål ”Uppmuntra och främja effektiva offentliga partnerskap”. Partnerskaps- och intressentgruppssamarbetet kan indelas i både nationellt intressentgruppssamarbete och internationellt samarbete.

Statens revisionsverks strategi 2019–2023 styrs av visionen ”tillsammans – hållbar framtid, delad kunskap”, som syftar på att revisionsverket diskuterar med intressentgrupper på olika organisationsnivåer. Som exempel på detta fungerar både ledningens olika möten med intressentgrupperna, och våra experters växelverkan i arbetet med intressentgruppsorganisationens experter och ledning. För att uppnå strategins mål utarbetade revisionsverket 2020 ett åtgärdsprogram för utveckling av kund- och intressentgruppsrelationerna för 2021–2023. Programmet systematiserar och stöder effekterna av ämbetsverkets kärnuppgift. Genom programmet stärks ämbetsverkets koppling till samhället och samarbetet med olika intressentgrupper.

Revisionsverket är en aktiv aktör i revisionsverkens internationella verksamhetsmiljö och främjar målen för hållbar utveckling genom internationellt samarbete. Vi utbyter revisionsinformation och metoder med internationella kollegiala ämbetsverk samt för en kontinuerlig dialog om teman för god förvaltning och hållbar ekonomi med andra internationella intressentgrupper och bygger upp ett globalt partnerskap. Målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030 som helhet är en av de viktigaste prioriteringarna i det internationella samarbetet.

År 2020 har samarbetet med intressentgrupperna och det internationella samarbetet präglats av effekterna av coronapandemin, och året har visat att samarbetet kan bedrivas effektivt även via distansförbindelser. Övergången till distansmöten främjar för sin del hållbarheten och sänker tröskeln att delta när resorna blir färre. Å andra sidan har pandemisituationen för sin del kunnat försvaga de kontakter som behövs för att lösa globala utmaningar.

Arbete med olika organisationer från statsförvaltningen till organisationsfältet

Statens revisionsverks centrala intressentgrupper är användarna av informationen som verket producerar, revisionsobjekten, leverantörerna av material som behövs i revisionerna, de nationella och internationella kollegiala organisationerna samt media och den stora publiken. Viktiga intressentgruppsorganisationer inom statsförvaltningen är statsrådet, ministerierna och den högsta tjänstemanna- och ekonomiledningen samt riksdagsledamöterna, utskotten och tjänstemannakåren i riksdagen. Forsknings- och organisationsfältet samt revisionssamfunden är också centrala aktörer i revisionsverkets intressentgruppssamarbete.

Sammansättningar som fungerar i samband med Statens revisionsverk och som stöder utvecklingen av ämbetsverkets verksamhet är revisionsverkets lagstadgade delegation och vetenskapliga rådet som består av experter utanför revisionsverket. Revisionsverkets kommunikation stöder distributionen av information till intressentgrupperna.

Vi interagerar med våra intressentgrupper på många olika sätt, till exempel genom att träffa förvaltningen i samband med revisionsarbetet och som en del av den övriga verksamheten. Efter revisionerna ber vi också om respons på processens smidighet och växelverkan av revisionsobjekten. Vi deltar också i de arbetsgrupper, delegationer och nätverk som är viktiga för vår verksamhet, utan att glömma de internationella arbetsgrupperna.

Som en del av förnyandet av redovisningsrevisionen ordnades under 2020 sammankomster för intressentgrupperna och en mötesrunda för ledningen och representanterna för den interna revisionen hos alla revisionsobjekt. Vid revisionerna interagerar vår personal vanligtvis kontinuerligt med revisionsobjekten. I samband med olika utvecklingsprojekt ordnades dessutom diskussions- och samarbetstillfällen som involverade olika intressentgrupper. Exempel på dessa är generaldirektörens rundabordssamtal och intervjuer som ordnats i samband med projektet för fenomenbaserad budgetering samt verkstäder för intressentgrupperna i anslutning till utvecklandet av förvaltningen.

Integrering av hållbar utveckling i revisionsarbetet

Integreringen av hållbar utveckling i revisionsverksamheten har under 2020 beretts som expertarbete: Målet är att definiera vad hållbar utveckling och Agenda 2030 innebär för Statens revisionsverk och dess kärnverksamhet samt hur hållbar utveckling kan synas som en naturlig del av ämbetsverkets revisions- och övervakningsverksamhet. Arbetet innefattar också granskning av politisk samstämmighet och metoderna för det.

Som en del av arbetet för hållbar utveckling deltog revisionsverket i EEEN2020: European Environmental Evaluators Network Forums arrangemang, som koordinerades av Finlands miljöcentral (SYKE). Vid evenemanget ordnade revisionsverket två sessioner: ”Theories and frameworks for auditing and evaluating policy coherence for sustainability transformations” och “Methods, tools and case studies for evaluating and auditing policy coherence for sustainability transformations”.

Utredningar i anslutning till temat hållbar utveckling

Revisionsverket har utrett tillståndet för fenomenbaserad budgetering i Finland. I samband med detta granskades bland annat genomförandet av och utvecklingsmöjligheterna för klimatbudgetering och budgetering för hållbar utveckling i Finland. Resultaten av arbetet har behandlats i många olika sammanhang, bland annat i finansministeriets arbetsgrupper och riksdagens framtidsutskott. Genom utredningsarbetet har man kunnat stödja hela konceptet för hållbar utveckling på ett heltäckande sätt och i samband med det har man dessutom ordnat intressentgruppssamarbete i stor omfattning.

Revisionsverket har också kartlagt centrala frågor om hållbarhet och problem i gruvverksamheten. I rapporten som publicerades våren 2021 behandlas de politiska målen för gruvverksamheten och genomförandet av dem, genomförandet av verksamhetssätten för cirkulär ekonomi i gruvverksamheten, uppnåendet av lokal acceptans för gruvdriften samt de ekonomiska och miljömässiga riskerna i gruvor som avslutat sin verksamhet.

Vi utvecklas tillsammans som en del av det globala revisionsverkssamfundet

Viktiga partner ur synvinkeln för utvecklandet av den egna verksamheten är samarbetet med de internationella takorganisationerna för högre revisionsorgan, EUROSAI och INTOSAI. Andra viktiga partner är revisionsorganens samarbetsforum i EU-länderna och de nordiska länderna inklusive samarbetet med Europeiska revisionsrätten och Europeiska unionens kommission. Revisionsverket deltar dessutom i internationella nätverk av oberoende finanspolitiska institutioner (Independent Fiscal Institutions).

Ordförandeskap för miljöarbetsgruppen WGEA 2020–2025

En av prioriteringarna i det internationella samarbetet 2020 var att inleda ordförandeskapet (2020-2025) för INTOSAIs miljögrupp (Working Group on Environmental Auditing, WGEA). Statens revisionsverk har sedan 2020 haft ett sekretariat som leder arbetsgruppen och ansvarar för dess praktiska frågor samt genomförandet av arbetsprogrammet. Arbetsgruppens ordförandeskap erbjuder revisionsverket en stark roll i det internationella revisionssamfundet, en plats på första parkett i den globala miljöpolitiken samt en möjlighet att implementera de bästa praxis från andra länder.

INTOSAI WGEA stöder revisionen av miljöpolitiken genom att publicera revisionsanvisningar, utredningar och utbildningsmaterial samt genom att delta i utvecklingen av INTOSAIs revisionsstandarder. I arbetsgruppen ingår nästan 80 länder och i arbetet deltar flera viktiga aktörer, såsom FN:s miljöprogram (UNEP) och FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor (UN DESA).

I mars 2020 ordnades det första helt virtuella globala mötet för revisionsorganen i WGEA-arbetet. Mötet skapade också en bas för övriga arbetsgruppers virtuella arbete. I gruppens arbetsprogram för 2020-2022 finns tre tematiska tyngdpunkter som främjar verkställandet av målen för hållbar utveckling. De är hållbar trafik (mål 11), plastavfall (mål 12) och klimatfinansiering (mål 13) samt kopplingarna mellan dessa. Dessutom är politisk samstämmighet en särskild tyngdpunkt i arbetet med målen för hållbar utveckling.

Samarbete med INTOSAI och EUROSAI samt bilateralt samarbete

Under 2020 har Statens revisionsverk deltagit aktivt i EUROSAIs förvaltningsrådsarbete och ansvarat för portföljen Emerging issues, där FN:s Agenda 2030-arbetet har varit synligt. I anslutning till EUROSAI-portföljansvaret grundade revisionsverket tillsammans med Storbritanniens revisionsverk en projektgrupp Auditing the Response to the Covid-19 Pandemic. Projektgruppens tyngdpunkt är informationsutbyte om revisionsverkens övervaknings- och revisionsarbete i anslutning till coronapandemin.

I samma portfölj inrättades i samarbete mellan Statens revisionsverk och Europeiska revisionsrätten projektgruppen Preparing for future risks and climate crisis. Projektgruppen anknyter till klimatfinansiering, långsiktig finansiering samt hållbarhet i de offentliga finanserna. Ett av projektgruppens mål är att granska hur de nationella och EU-politiska ekonomiska stödåtgärderna till följd av coronapandemin beaktar agendan för den gröna övergången.

Statens revisionsverk och IDI (INTOSAI Development Initiative) undertecknade i januari 2020 ett intentionsavtal om samarbete kring revision av målen för hållbar utveckling, miljörevision och revisionens effekter. Detta inbegriper deltidsarbete inom IDI för en av revisionsverkets tjänstemän. Bilateralt samarbete med kollegiala ämbetsverk har endast bedrivits som enskilda distansmöten och bilateralt avtalsbaserat samarbete har inte alls gjorts. År 2020 hade Statens revisionsverk gällande samarbetsavtal med Georgien, Estland, Ryssland och Bhutan.

Samarbetet mellan EU, de nordiska länderna och Baltikum är en drivkraft för att bedöma effekterna av coronapandemin

Målet för samarbetet mellan EU, de nordiska länderna och Baltikum har förutom att upprätthålla och utveckla samarbetet varit aktivt informationsutbyte med revisionsverken i Europeiska unionen samt i de nordiska länderna. Detta stärker såväl revisionsverkets eget kunnande som organisationens beredskap att påverka revisionsbranschens internationella reform.

Samarbete har gjorts bland annat genom att delta i EU Contact Committees (EU CC) och dess underställda arbetsgruppers verksamhet. EU Contact Committee är EU-ländernas revisionsverks och Europeiska revisionsrättens samarbetskommitté. År 2020 fokuserade samarbetet på informationsutbyte i synnerhet om coronapandemins effekter på revisionsverkens arbete och revisionerna i anslutning till den. Av de arbetsgrupper som är underställda EU CC är Statens revisionsverk ordförande i ett nätverk som fokuserar på granskning av finanspolitik. Under nätverket inleddes 2020 en parallell granskning med temat “medium-term budgetary frameworks” som leds av Statens revisionsverk och som för sin del bidrar till att förbättra den globala makroekonomiska stabiliteten.

Även när det gäller digitaliseringen har man stött uppnåendet av hållbarhetsmålet. Det multilaterala, avtalsbaserade och internationella dataanalyssamarbetet fortsatte 2020 med hjälp av distansförbindelser. Inom ramen för samarbetet publicerades 2020 bland annat ett arbetspapper (white paper) som hjälper och handleder inspektörerna i granskningen av algoritmer.

4. Hur man genom revisionerna främjar en effektiv och enhetlig förvaltning

Även om våra handavtryck syns starkast i främjandet av god förvaltning och stärkandet av samarbetet, kan vi genom vår verksamhet också främja mål 8 för hållbar utveckling: ”Att verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla”.

Genom vår revisionsverksamhet främjar vi en effektiv och enhetlig förvaltning genom att bedöma revisionsobjektens verksamhet och lyfta fram utvecklingsobjekt. Revisionsverket kan indirekt främja den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen genom att i sina revisioner fokusera på till exempel sysselsättningspolitikens effekter. Enligt de granskningar som revisionsverket färdigställde 2020 kunde staten utveckla sysselsättningsåtgärderna till exempel genom att rikta in dem bättre samt genom att göra myndighetssamarbetet tätare.

År 2020 granskade vi också genomförandet av statens gemensamma upphandlingar och budgetens enhetlighet. En enhetlig budgetering stöder en effektiv skötsel av statsfinanserna. Revisionsverkets redovisningsrevisioner av statens bokföringsenheter förnyades 2020 till att producera revisionsdata från ett bredare perspektiv. Precis som tidigare använde vi i vårt arbete också många olika metoder och analysverktyg.

Utveckling av välfärdssamhället genom bedömning av sysselsättningseffekterna

Främjande av sysselsättningen är en viktig metod för att trygga människornas utkomst och välfärdstjänsterna samt minska hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin. Statens revisionsverk kan indirekt främja sysselsättningen genom att i sina revisioner koncentrera sig på att bedöma vilka sysselsättningseffekter revisionsobjektens åtgärder har. Till exempel enbart sysselsättningsgraden i sig är inte en indikator på huruvida sysselsättningspolitiken är lyckad.

Enligt revisionerna som Statens revisionsverk färdigställde 2020 kan staten genom olika sysselsättningspolitiska metoder öka deltagandet i arbetet och minska registerarbetslösheten, till exempel med aktiveringsåtgärder inom arbetskraftstjänsterna eller arbetsverkstäder för unga. Med kommunförsök och projekt inom Europeiska socialfonden (ESR) har man strävat efter att förbättra sysselsättningen och förebygga marginalisering i synnerhet för personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden, men enligt revisionsverkets revisionsresultat kunde de riktas bättre till ovan nämnda målgrupper än i nuläget.

I revisionsverkets granskningar som gäller främjandet av sysselsättningen har man också påpekat att sysselsättningsåtgärderna och deras effekter på den offentliga ekonomin borde skapa en enhetlig bild som också beaktar det individuella perspektivet. Myndigheterna bör ytterligare fördjupa sitt samarbete för att bättre kunna svara på olika kundgruppers behov.

Genom laglighetsgranskningar bedömdes enhetligheten i statsförvaltningens åtgärder

En effektiv och enhetlig förvaltning är viktig för att främja en hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Under 2020 färdigställde revisionsverket laglighetsgranskningarna av statens genomförande av gemensam upphandling och budgetens enhetlighet.

I granskningen av genomförandet av gemensam upphandling utreddes om skyldigheten till gemensam upphandling uppfylldes och om Handi-systemet har utnyttjats i automatiseringen av ekonomiförvaltningen vid gemensam upphandling. I granskningen utreddes dessutom bland annat om man i gemensamma upphandlingen har främjat de politiska målsättningarna som satts upp. I gemensam upphandling används det kontrakt som konkurrensutsatts av den offentliga sektorns inköpscentral Hansel Ab, och Hansel strävar efter att främja de politiska målsättningarna i anslutning till samhällsansvaret.

Budgetens enhetlighet granskades med hjälp av budgeten och tilläggsbudgetarna för 2019. En enhetlig budgetering förtydligar praxisen för uppföljning av budgeten och stöder på så sätt en effektiv skötsel av statsfinanserna samt uppnåendet av produktivitetsmålen för ekonomiförvaltningen. Den underlättar budgetbesluten och främjar budgetefterlevnaden.

Revisionerna förnyades – utvecklingen av metoderna och analysen fortsätter

Med tanke på effektiviteten är det också viktigt att utveckla metoderna. Till hållbarheten hör också strävan efter en högre ekonomisk produktivitet med hjälp av diversifiering, teknologisk förnyelse och innovationer.

Revisionsverkets redovisningsrevisioner av statens bokföringsenheter förnyades i revisionerna som gällde år 2020. Reformen gällde produktionen av revisionsinformation för ekonomi- och personalförvaltnings-processerna på riksnivå samt för iakttagandet av budgeten. Samtidigt grupperades bokföringsenheterna i fyra kundteam enligt deras särdrag, med målet att vid revisionerna få ett bredare koncernperspektiv på omständigheter som förenar bokföringsenheterna.

Utvecklingen av revisionsmetoderna och utnyttjandet av analysverktygen fortsatte, och särskilt PowerBI-analysverktyget började användas för analysering av data från de olika ekonomi- och personalförvaltnings-systemen på riksnivå. De centraliserade revisionsåtgärderna utvecklades också med hjälp av ACL-dataanalysprogrammet. Under 2020 infördes dessutom i redovisningsrevisionen en ny arbetsboksmodell som förenhetligar dokumenteringen av arbetet.

5. En ansvarsfull expertorganisation

I vår verksamhet beaktar vi också mål 10 för hållbar utveckling: ”Att minska ojämlikheten inom och mellan länder”. Målet omfattar inte bara att främja alla människors sociala, ekonomiska och politiska deltagande oavsett ställning, utan också att garantera lika möjligheter genom att främja adekvat lagstiftning och åtgärder. I vår roll som oberoende informationspåverkare och uppmuntrare till påverkan kan vi också uppnå målet genom revisioner som gäller ämnet.

Vår personal är motiverad och professionell och utför ett arbete som är samhälleligt betydelsefullt. Även i egenskap av arbetsgivare fäster vi vid rekryteringen uppmärksamhet vid att arbetssökande behandlas jämlikt. År 2020 tillsatte vi också en arbetsgrupp för jämställdhet och likabehandling, som uppdaterade ämbetsverkets jämställdhets- och likabehandlingsplan.

Statens revisionsverk berörs särskilt också av synvinkeln i mål 10 om att förbättra regleringen och kontrollen av globala finansmarknader och finansiella institutioner och att stödja införandet av sådana bestämmelser. Granskningen av Verket för finansiell stabilitet som genomfördes 2020 hänför sig till detta.

Granskning av resolutionsmyndighetens verksamhet

År 2020 genomförde Statens revisionsverk en granskning av Verket för finansiell stabilitet som en del av den gemensamma resolutionsmekanismen. Resolutionsmyndigheternas uppgift är att upprätta resolutionsplaner för banker i händelse av att en bank fallerar eller sannolikt kommer att fallera. I Finland är denna myndighet Verket för finansiell stabilitet, som ansvarar för resolutionsuppgifter berörande banker som övervakas nationellt.

I granskningen utredde man på vilket sätt Verket för finansiell stabilitet har berett sig på att sköta sina uppgifter och på vilket sätt beredningen av uppgifterna i praktiken har gjorts. Syftet med den gemensamma resolutionsmekanismen är att, när en bank hamnar i en kris, se till att investerarna och finanssektorn ska stå för kostnaderna för krisen.

Statens revisionsverk som en ansvarsfull arbetsgivare

Statens revisionsverk är en expertorganisation och vår framgång bygger på en kunnig och motiverad personal som ständigt utvecklar sin kompetens. Arbetet på revisionsverket är betydelsefullt och samhällspåverkande och på revisionsverket arbetar experter med varierande bakgrund. Revisionsverket uppmuntrar också sin personal till samhällspåverkande åtgärder genom att delta i olika intressentgruppers och nätverks verksamhet.

Vid rekrytering och när personer väljs till uppgifter fäster revisionsverket uppmärksamhet vid att de sökande behandlas jämlikt oberoende av ålder, kön och andra personliga egenskaper. Jämlikheten i lönesättningen främjas med hjälp av löneöppenhet. Den offentliga förvaltningens löneuppgifter är enligt matrikellagen offentliga. I revisionsverkets platsannonser om lediga uppgifter anges alltid kravnivån och ingångslönens belopp i euro. Uppgifter om utnämningsbeslut och förhöjning av lönens kravnivå skickas förutom till chefen och förvaltningsenheten även till personalorganisationernas representanter.

År 2020 tillsattes en arbetsgrupp för jämställdhet och likabehandling för att uppdatera revisionsverkets jämställdhets- och likabehandlingsplan. Med hjälp av planen och de åtgärder som ingår i den är revisionsverkets mål att främja jämställdheten mellan kvinnor och män, förbättra kvinnornas ställning i arbetslivet, förhindra diskriminering på grund av kön samt främja likabehandling i hela arbetsgemenskapen.
För planen genomfördes en jämställdhets- och likabehandlingsenkät. I planen antecknades följande utvecklingsobjekt för åren 2020–2023:

• cheferna är jämlikt kvinnor och män

• jämställdhet mellan personer i olika åldrar

• olika uppgifter tillsätts jämlikt och jämställt samt

• jämställdhet i avlöningen.