Statens revisionsverk varnar i sin rapport vid mitten av valperioden om brott mot de finanspolitiska reglerna under innevarande valperiod

Styrningen av den offentliga ekonomin som helhet har blivit mer intensiv under den pågående valperioden. Till detta har bidragit en statsrådets förordning som förutsätter en mer övergripande och långsiktig styrning av den offentliga ekonomin samt att förordningen beaktats i regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering. ”Enligt Revisionsverket är det bra att de långsiktiga effekterna av den ekonomiska politiken och de utmaningar som de strukturella faktorerna medför beaktas som en del av planeringen av finanspolitiken”, säger Matti Okko, revisionschef för finanspolitiken.

Dimensioneringen av finanspolitiken under innevarande valperiod har varit välriktad. Att anpassa den offentliga ekonomin är dock svårt på grund av de kostnader för strukturella reformer som orsakas på kort sikt. De anpassningsåtgärder som genomförts har dessutom bromsat upp den ekonomiska tillväxten och åtgärder som ska genomföras de närmaste åren gör att inriktningen av finanspolitiken är antingen neutral eller något åtstramande. Om regeringen inte vidtar ytterligare anpassningsåtgärder kan den varken uppnå sina mål för det strukturella saldot i statsfinanserna eller balansmålen för hela den offentliga ekonomin. Om de uppställda målen uppfylldes, skulle de säkerställa att den offentliga ekonomin kan balanseras och bidra till att ökningen i skuldsättningen vänder. Eventuella ytterligare anpassningsåtgärder kan ändå bromsa upp den ekonomiska tillväxten de sista åren under valperioden.

Regeringens strukturpolitiska program och politik som främjar den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen är viktiga instrument för att säkerställa en hållbar offentlig ekonomi. Åtgärderna enligt reformprogrammen pågår fortfarande och för att de ska lyckas behöver principerna om god lagberedning följas.

Syftet med ramsystemet är att bromsa ökningen i skattebördan

Sparmålen har gjort att ramarna för statsfinanserna är snäva. De snäva ramarna har lett till stöd för den ekonomiska tillväxten med instrument utanför ramarna, bland annat skattestöd, finansinvesteringar och ökning av borgensstocken. ”Vi rekommenderar att den offentliga sektorns åtaganden och riskerna i anslutning till åtagandena följs upp som en helhet och i relation till den övriga ekonomin”, säger Okko och fortsätter: ”Dessutom bör beskattningen utvecklas som en helhet och skattesystemet förenklas.”

Enligt statens revisionsverks observationer iakttogs ramarna för statsfinanserna 2015. Som ett viktigt finanspolitiskt styrverktyg bör ramarna för statsfinanserna ligga i linje med målen för statsfinanserna.

Finland kan bli föremål för förfarande vid alltför stora underskott under denna valperiod

År 2015 iakttog Finland EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Utifrån revisionsverkets förhandsutvärdering iakttar Finland reglerna i den förebyggande delen 2016. Enligt revisionsverkets bedömning kan det uppstå en betydande avvikelse i det strukturella saldot 2017. ”Utifrån vår bedömning kommer Finland inte utan ytterligare åtgärder att uppnå det av statsrådet fastställda målet att det strukturella saldot ska vara -0,5 procent under denna valperiod”, säger senior ekonom Seppo Orjasniemi.

Efterlevnaden av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del har inte garanterat en tillräcklig säkerhetsmarginal för kriterierna i den korrigerande delen. Trots att underskottskriteriet på 3 procent uppfylls under prognosperioden har skuldsättningen för offentliga sammanslutningar överskridit tillåtna 60 procent. Europeiska kommissionen beaktar alla betydelsefulla faktorer när den utvärderar behovet av att inleda ett förfarande vid alltför stora underskott.

Statens revisionsverk är ett oberoende organ som ska övervaka efterlevnaden av finanspolitiska lagar och utvärdera tillförlitligheten och transparensen hos ekonomiska prognoser. Tillsynsuppgiften omfattar bedömningar av styrningen av den offentliga ekonomin som helhet, efterlevnaden av ramarna för statsfinanserna och iakttagandet av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.

Läs mer