Coronapandemins konsekvenser för ekonomin

Coronapandemin och den påföljande ekonomiska krisen har betydande konsekvenser för statsekonomin. De exceptionellt omfattande ingreppen i ekonomin medför en förskjutning av budgetens tyngdpunkt. Revisionsverket bevakar utvecklingen inom ekonomin och de lösningar som förvaltningen väljer även under coronapandemin. Vi inhämtar data för att kunna tillgodose riksdagens omedelbara behov av information samt som stöd för förestående revisioner.

Omfattningen och dimensionerna av de ekonomiska åtgärderna åskådliggörs i denna visualisering som revisionsverket har tagit fram. Visualiseringen omfattar budgeten 2020 samt första till fjärde tilläggsbudgeten 2020. Den ger också en helhetsbild av statens skuldsättning och minskningen av inkomstposterna till följd av krisen.

  • Första tilläggsbudgeten (RP 20.3.2020): 1,08 miljarder euro

  • Andra tilläggsbudgeten (RP 9.4.2020): 3,63 miljarder euro

  • Tredje tilläggsbudgeten (RP 8.5.2020): 0,88 miljarder euro

  • Fjärde tilläggsbudgeten (RP 5.6.2020) 4,05 miljarder euro

 

 

Med hjälp av visualiseringen kan du studera ändringarna i statsbudgeten under krisen. Tilläggsbudgetarna presenteras med olika färger på flikarna för utgiftsposter och inkomstposter. Till höger på fliken för utgiftsposter finns en rullgardinsmeny genom vilken du kan granska ändringarna i budgeten per förvaltningsområde. Genom att föra muspekaren över olika delar av staplarna får du fram mer information om anslagstilldelningen.

Visualiseringen åskådliggör de ekonomiska effekterna av beslut som fattats vid tre tillfällen under krishanteringen. Speciellt i början av krisen tilldelades medel till beredskap och anskaffningar. I följande skede låg fokus mer på att stödja medborgarna, företagen och kommunerna. Revisionsverket har redan börjat analysera stödåtgärderna genom både övervakningen och granskningen av finanspolitiken.

Den tredje fasen handlar om att stimulera ekonomin. Granskningen av stimulansåtgärderna utgår från finanspolitiska bedömningar samt ett effektivitetsperspektiv, det vill säga hur väl man lyckas rikta stimulansåtgärderna för att uppnå en så gynnsam ekonomisk utveckling som möjligt.

Övervakningen av finanspolitiken har som uppgift att på lång sikt främja en balanserad och hållbar offentlig ekonomi som möjliggör god ekonomisk tillväxt. Övervakningen och granskningen av finanspolitiken fokuserar också på statens tilltagande åtaganden för att stödja företag samt genom sådana EU-arrangemang som inte upptas i budgetarna.

Närmare information om budgeten och tilläggsbudgetarna finns i Finansministeriets budgetsammanställning och i propositionerna, betänkandena och besluten från riksdagens budgetbehandlingar.