Investeringarna har i huvudsak planerats och följts upp på adekvat sätt vid de statliga bokföringsenheterna. Anvisningen om planering och uppföljning bör dock göras konkretare så att den tydligare styr identifieringen av betydande investeringar och inriktningen av metoderna.
Energistödsbeloppet har mångdubblats sedan 2018. Målens mångfald och bristen på systematisk uppföljning försvagar stödets verkningsfullhet. De vaga anvisningarna har möjliggjort en varierande tillämpning av stödkriterierna.
Dimensioneringen av reservationsanslagen styrs mest av den årliga rambudgeteringen som en del av det fleråriga ramförfarandet. Transparensen i budgeteringen försämras av att poster som överförts från tidigare år i regel inte presenteras momentspecifikt i budgeten. Finansministeriet bör säkerställa att budgeteringen är adekvat och transparent.
Nuotti-coachningen som Fpa ordnar har ökat antalet unga män som söker sig till fortsatta studier. Sedan 2019 har man kunnat delta i coachningen utan läkardiagnos. Revisionsverket rekommenderar att rehabiliteringstjänsterna med låg tröskel för unga fortsätter.
Myndigheterna satsar på att utveckla digitala tjänster, men man är också i stor utsträckning medveten om behovet av alternativa servicekanaler. Många grupper, inte bara äldre personer, behöver stöd i användningen av digitala tjänster.
Det finns brister i utnyttjandet av uppgifterna om fördelningen av arbetstiden inom statsförvaltningen. I en del av ämbetsverken utnyttjas uppgifterna om fördelningen av arbetstiden i praktiken inte alls. Uppgifterna om fördelningen av arbetstiden bör utnyttjas såväl i ledningen och utvecklingen av ämbetsverket som i rapporteringen om verksamheten.
Förutsägbarheten i tillståndsförfarandet och säkerställandet av kompetent arbetskraft är kritiska faktorer för batteribranschens tillväxt i Finland. Finlands Malmförädling Ab har haft en väsentlig roll i främjandet av investeringar i batteribranschen. Revisionsverket rekommenderar att understöden som är ägnade att stödja branschen följs upp centraliserat.
Kvantitativt sett har Finland lyckats relativt bra med att skaffa FUI-finansiering från EU:s FUI-program. Ett långsiktigt och effektivt utnyttjande av EU:s FUI-finansiering i en alltmer komplicerad internationell FUI-miljö förutsätter dock att målen och metoderna förtydligas.
Beredningen av projekt och reformer som överskrider val- och regeringsperioderna har försvårats av ändrade mål, oändamålsenlig organisering av beredningsarbetet, knappa resurser och långsamma beslutsprocesser. När beredningen inleds bör man säkerställa att det finns tillräckliga förutsättningar för en effektiv beredning.
Den schablonmässiga serviceprocessen för arbetssökande leder för närvarande till överservice för självständiga arbetssökande och underservice för svårsysselsatta. De knappa resurserna inom social-, hälsovårds- och rehabiliteringstjänsterna försvårar förbättringen av sysselsättningsförutsättningarna för svårsysselsatta personer. Lagstiftningen och anvisningarna om den arbetssökandes serviceprocess bör utvecklas så att arbets- och näringstjänsternas personalresurser allokeras effektivare än i nuläget enligt kundernas servicebehov.
Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Skols) har snabbt etablerat sig som en kompletterande myndighet till utbildningssystemet. Verksamhetens effekter riskerar dock att bli punktvisa på grund av styrningsvakuumet. Skols roll som pilotplattform har förblivit oklar och prioriteringarna i verksamheten har i början varit andra än de huvudsakliga målgrupperna.
Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning har inte styrts med konkreta mål, vilket har försämrat resultatet av verksamheten. Statens revisionsverk rekommenderar att ministerierna fastställer om Skols ska förbli en pilotplattform eller om man via den också strävar efter direkta effekter på befolkningsnivå.
