Den fjärde tilläggsbudgeten är välfördelad

Transparensen i den fjärde tilläggsbudgeten överskuggas av att tilläggsbudgeten utöver egentliga stimulansåtgärder även innehåller övriga anslag, främst anslag med en koppling till förvaltning. Vanligtvis föreslås sådana behov av tilläggsanslag som uppkommit efter den egentliga budgetpropositionen i årets första tilläggsbudget. På grund av att denna vår varit exceptionell ingår dock dessa behov först i den fjärde tilläggsbudgeten. Dessa ökningar av omkostnaderna för förvaltningen och en del förslag till projektanslag uppgår till cirka 400 miljoner euro under sammanlagt 106 olika moment. Det största enskilda anslaget är ett tillägg på 110 miljoner euro för anskaffning av vaccin. För transparensens och klarhetens skull kunde det ha varit motiverat att ge en separat tilläggsbudgetproposition.

De anslag som föreslås för 2020 och ingår i det egentliga stimulanspaketet uppgår till 3,6 miljarder euro under sammanlagt 68 olika moment. Av denna summa utgör 0,56 miljarder euro tvååriga reservationsanslag och en miljard euro treåriga reservationsanslag, eftersom dessa moment i budgeten har kategoriserats som moment för reservationsanslag. Trots denna kategorisering budgeteras vanligtvis endast behov för innevarande år för dessa moment.

Hur är anslagen fördelade i stimulanspaketet?

Figuren nedan illustrerar tilldelningen av anslag som räknas in i stimulanspaketet till olika samhällsområden. Moment där anslagen är mindre än 5 miljoner euro har inte kategoriserats. (Anslag av denna typ uppgår till sammanlagt 63 miljoner euro under 29 olika moment.)

En miljard (27 %) av anslagen för 2020 är avsedd för kommuner och sjukvårdsdistrikt. Anslagen ska stödja och trygga basservicen i kommunerna och den kommunala ekonomin som varit ansträngd redan före epidemin. Cirka 840 miljoner euro (23 %) anvisas till arbetsmarknadsförmåner och arbetslöshetsförmåner för permitterade, och summan stödjer därmed inhemsk efterfrågan.

Cirka 720 miljoner euro (20 %) är avsedda som stöd till företag. Detta delområde innehåller kostnadsstöd för företag (300 miljoner euro), kapitalinvesteringar i Finlands Malmförädling Ab (150 miljoner euro) och Finlands Industriinvestering Ab (250 miljoner euro). Nästan 500 miljoner euro (14 %) har reserverats för utbildning, forskning och unga.

Alla dessa anslag ska öka den offentliga konsumtionen och därmed stimulera ekonomin direkt. Å andra sidan skapar de en grund för ekonomisk tillväxt på lång sikt – även om det är svårt att bedöma effektens storlek.

Övriga delområden i stimulanspaketet är transport och infrastruktur samt tryggande av offentlig service, till exempel stöd för arbets- och näringsbyråernas tjänster. Figurens kategori ”Övrigt” omfattar bland annat utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (18 miljoner euro), främjande av vatten- och miljövård (28 miljoner euro), Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (10 miljoner euro) och överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (70 miljoner euro).

Stimulansobjekt tävlar om resurser

Anslagen verkar huvudsakligen vara välfördelade med tanke på stimulanseffekten, även om det inte är klart om just detta sätt att fördela anslag är den effektivaste stimulansmetoden. Då användningen av anslag bedöms ska det beaktas att en ökning under något moment innebär en minskning under ett annat moment. Stimulansmoment tävlar med andra ord om resurser som ska tilldelas så att stimulansåtgärderna är effektivast just med beaktande av coronavirusets konsekvenser för ekonomin. Ur detta perspektiv kan vi ifrågasätta åtminstone utgiftsökningarna i kategorin ”Övrigt”. Företag kunde till exempel ha stötts med ytterligare 10 miljoner euro genom att avlägsna tillägget för Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter.

Dessutom har regeringen i den fjärde tilläggsbudgetpropositionen fattat beslut om fullmakter på cirka 1 miljard euro[1] främst för att utveckla trafikledsnätet, för högskoleundervisning och forskning, utveckling och innovation samt om en kapitalinvestering i Finlands Malmförädling Ab. Dessa anslagseffekter realiseras 2021–2024. Dessutom föreslås det att fullmakten för statens bostadsfond ska höjas med 0,35 miljarder euro och att fördelningsandelen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna ska ändras med 0,5 miljarder euro till kommunernas fördel.

Ändringen av samfundsskattens fördelningsandel viktig för stödet för den kommunala ekonomin

Enligt tilläggsbudgetpropositionen uppgår stimulanspaketet för ekonomin till cirka 5,5 miljarder euro, varav 3,6 miljarder euro är anslag för 2020 och cirka 1 miljard euro är anslagseffekter av fullmakterna för 2021–2024. Höjningen av fullmakten för statens bostadsfond uppgår till 0,35 miljarder euro och ändringen av fördelningsandelen av samfundsskatten 2020–2021 till sammanlagt 0,5 miljarder euro, varav uppskattningsvis 0,41 miljarder euro hänför sig till 2020. Ändringen av fördelningsandelen av samfundsskatten är dock en inkomstöverföring inom den offentliga sektorn och kan därmed inte direkt räknas som stimulansåtgärd, dvs. en åtgärd för att öka den offentliga efterfrågan. Trots detta är ändringen en viktig och betydande del av stödet för den kommunala ekonomin och tryggandet av kommunala arbetstillfällen och tjänster i en situation där intäkterna i många kommuner sjunker på grund av att intäkterna från kommunalskatten och samfundsskatten minskar på grund av coronarestriktionerna.

Ta del av vår visualisering av de ekonomiska åtgärder som vidtagits under coronakrisen: Coronapandemins konsekvenser för ekonomin

[1] Egentliga beslut har fattats för cirka 0,8 miljarder euro. De resterande 0,2 miljarder euro grundar sig på budgetförhandlingarnas protokollsanteckningar som ännu kräver att beslut fattas i anslutning till nästa budgetpropositioner.